Long time no see

tjoo folket.
 
har lite glömt bort att blogga, och när jag tänkte att jag skulle kika in här så hade jag glömt vad bloggen hette haha. men nu har jag hittat hit igen och ska nog försöka skriva lite grannaa...
 
jag har sett att det är några fina människor som har hittat hit och kommenterat (typ för ett år sen..). det gjorde mig väldigt glad att det finns flera som har trich. jag känner mig inte lika ensam! puss på er <3
 
så vad har hänt sen sist då? i december 2012 avslutade jag min KBT-behandling. det kostade mig 900 kr, men det var det värt alltså. men gud, vad jag grinade när vi skulle säga hej då sista gången.. och jag grät i princip varje gång jag var där. det var jobbigt men psykolog-tjejen var hur gullig som helst och jag förstod att hon inte dömde en. det gick riktigt bra att inte dra hår under den perioden. eller, det gick väl upp och ner såklart. men under det sista besöket fick hon titta på mitt hår och allt som jag dragit i nacken tidigare hade växt ut. STOLT! det var som en kal fläck där, och det var så skönt att det hade växt ut.
 
nu har jag en ganska liten kal fläck en bit ovanför örat. har även mycket kortare hår på sidan, det var där jag gick ut hårdast när jag gick i gymnasiet för ett par år sen. men det håller på att växa ut :)
 
 
det går mycket bättre nu, även om jag inte kan hålla fingrarna i styr ibland. men jag inser att det här är något jag måste kämpa med hela livet. 
 
KRAAAM
 
:D

hej där!

de senaste dagarna har jag målat hus med min pojkvän, för att få lite extra pengar och ha något att göra på dagarna :) dessutom drar jag mindre när jag gör något med händerna, så det är bra! 

idag är jag hemma och lyssnar på markus krunegård på radion. ska åka till stan lite senare och fixa lite grejjeeer :) ikväll ska jag ut och svira och kolla på artister. imorn ska jag till psykologen igen, klockan tio. hoppas att jag inte är alltför bakis och trött. men jag får ta mig i kragen helt enkelt! haha.
 
jag är sjukt pollenallergisk. jättejobbigt verkligen, för jag har ont i halsen, hostar och snuvar, nyser, kliar i ögonen och blää ingen medicin hjälper. allt är liksom förkylningssymptom, förutom att jag inte känner mig febrig eller hängig. jättekonstigt :/ funderar på att ringa hälsocentralen för att få nåt utskivet mot pollenhelvetet.
 
jaa.. det var väl det. ses och hörs!

sommaren 2012, mums!

idag är det en vecka sen jag klämde tummen i bildörren, den känns bra nu :) det är bara när man trycker på nageln som man känner av det. det gör inte ont som tur är. första kvällen var hemsk haha.. kläm aldrig ett finger, vad ni än gör. finns ingen mer smärtsam skada. eller?
här är min jätteblåa mongi-tumme ♥
 
sämst bild, men det är såhärva, att min kameras minneskort inte vill kännas vid min dator längre. så jag fick använda datorns Photobooth, hehe.

nåja. idag är det fint väder och jag ska försöka ta vara på solen, för den vill tydligen inte vara framme så mycket den här sommaren! regn, regn, mulet, regn.. skit-sommar 2012.

ketchup punkt.

fan vad fina liv alla har. och varför sitter jag hemma varje dag med en klump i halsen och en klump i magen? sommaren är ju här, men jag mår inte bättre för det.

trich-vids

när jag hittade beckie0 på youtube för nåt år sen blev jag så glad..! att någon kunde beskriva precis hur jag själv kände och, framför allt, att jag inte är ensam. titta gärna på de här videorna och tyck och tänk vad ni vill :)
 
jag önskar btw att jag kunde skriva mer om vem jag är, jag kan tänka mig att det är roligare att läsa en mer "personlig" blogg så man nästan lär känna personen. men jag är tyvärr inte redo för det.. bara en person i min närhet som känner till det här och vill inte att någon annan ska få veta heller. så därför håller jag mig hemlig ett tag till :)
 
 

AJ! och mattips

jag klämde min högra tumme i bildörren idag. jag blev svimfärdig och illamående och svettningar och allt möjligt. nu är det bättre men det gör förbannat ont i tummen! tänk er att dörren gick igen helt. alltså jag fick öppna dörren för att få ut tummen. 
 
åt god fisksoppa till middag iaf. här har ni receptet:

För ungefär 4 personer
Findus tomatsoppa på glasburk 490 g
ICAs frysta torskfilé 400 g
Findus frysta örtkrydda provençale, efter behag
 
Tärna fisken. Blanda allt i en kastrull och sjud/koka en stund. 
 
Klart! Inte så svårt va? ;)

skit

det har inte gått så bra med håret i helgen. drog ganska mycket igår. ska försöka att inte göra det idag, fast det är svårt nu när jag dragit så mycket bakom örat. det är liksom lite ömt.. och då är det så himla härligt att dra. men börjar jag med ett strå så kan jag inte sluta, så jag ska absolut försöka att inte pilla där. 

idag ska jag äta gårdagens pizza till lunch! mumsi.

full like a kastrull

i lördags blev jag full. riktigt jävla full.
så full vill jag aldrig bli igen. jag var fullast av alla, jag blandade ut spriten med öl, för jag trodde det var cider. och jag var så full att jag drack av den och kände inte att det smakade skit. jag drack den tills jag skulle bjuda J på lite, och han upptäckte vad jag gjort. usch vad jag skämdes!
och sen är kvällen som ett enda stort töcken. jag minns att vi ledde cyklarna hem och att jag försökte sätta mig på den, men blev strängt tillsags flera gånger! jag ramlade tydligen också.. sen minns jag inte ett smack efter att jag klev in genom min egen dörr. jag minns inte att jag åt, jag minns inte att J bar in tvn i sovrummet, ingenting! 
 
haha, ölgrogg=inget att rekomendera gott folk!
 
tare lugnt med spriten, ja det ska jag göra i fortsättningen. jag blir knäpp!

inget snus!

såå duktig älskling! inget snus i natt, så himla bra ♥

och jag har inte dragit ett strå på två dagar :) idag kör vi igen. hejja oss!

chili con qourn-grytan blev förresten superbra och uppskattad. vi ska äta rester ikväll, för att hinna på bion som börjar kl 18. spidermäääään. hoppas den är bra! det blir 3D-bio för andra gången för mig :) första gången var harry potter and the deathly hallows part 2. underbara harry! jag saknar dem.

nu- kaffe och snus!

dealen

jag och J har gjort en deal. vi gjorde den igår, och ska hålla den idag också är det tänkt.

den går ut på att han inte snusar på natten, om jag inte drar något hår under dagen. igår gick bra för mig, men han vaknade efter halva natten och tog snus :/ blev lite besviken, eftersom jag kämpat så med min del av dealen. tänkte att det inte var så mycket begärt. men i natt tar vi nya tag! :)

snart ska jag åka iväg och handla. det blir chili con quorn men ris ur min vegetariska kokbok, som jag i princip aldrig använt eftersom det knappt finns några bilder på maten haha.. men fastnade för det receptet, så vi ska prova det ikväll. J tyckte att vi skulle ha en nästan-vegetarisk månad. he's the boss, så okej ;)

psyk-besöket!

idag var jag alltså på psykiatri-avdelningen på sjukhuset. det var lite nervöst och jobbigt, men fick prata med en jättegullig tjej och inte med någon gammal tant som jag var rädd för. känns som att det är lättare att prata om sina känslor med en ung person än med en medelålders.

och nu är det bara att vänta på besked från henne, om vad som ska hända med mig haha ;) det sker nog någon gång under denna vecka.

puss puss alla ledsna och glada! :)

psykiatrin imorn


igår kväll kom jag hem från stockholm, där min mamma bor. jag var där i drygt en vecka, men nu är jag hemma igen :) kommer sakna henne, faktiskt. 

idag har jag varit själv hemma, som vanligt, och gått omkring och gråtit. men i morgon ska jag till sjukhuset och psykiatri-avdelningen. känns likadant som innan jag gick till ungdomsmottagningen förut. nervöst för att jag inte vet vad som ska hända, eller sägas. undrar vad de frågar? och om de frågar det, vad ska jag svara? jag har knappt svar på någonting. men det är väl det man har en psykolog till. 

aja! nu ska jag cykla till affären och köpa lite rotsaker och feta så jag kan göra en god och nyttig middag till min hard working man när han kommer :)

killar gillar tjejer med kurvor

är det bara ett sätt att trösta de som tycker att de är för tjocka? jag försöker intala mig det, men de orden sårar ändå. det kan ju inte vara sant, att alla killar gillar samma sak väl? okej jag är ju inte så smal att jag ser ut att ha haft anorexia, men ändå. jag tar åt mig :/

jag har ju en kille, och han säger ju att han gillar min kropp. varför kan jag bara inte släppa det??

kommentarer!

jag skulle älska om ni skrev något om vad ni tycker om vad jag skriver, om ni känner igen er, om ni har någon fråga osv. jag skulle bli så glad! :) men nu ska jag försöka sova.

godnatt på er små nattsuddare ;)

man måste kunna drömma för att kunna leva, sa han.

jahapp. och om man inte har drömmar då?
 
idag har varit en dålig dag. en riktigt dålig dag! började med sömnlöshet på natten, jag orkade, kunde, ville inte sova. somnade väl efter tre någon gång, sen vaknade jag halv elva och kände med en gång att det inte var den gladaste tjejen som slog upp ögonen. jag har bara suttit inne idag, med kaffe och snus. och korsord :) har löst sex stycken nu på en vecka ungefär. så duktig!!!!
 
nåja, det var inte korsord jag skulle prata om! :) skulle egentligen skriva lite om hur himla dåligt det går med håret nu. men vet inte vad jag ska skriva riktigt.. tisdag är så sjukt nära nu :s vad har jag gett mig in på? 
 
så, jag bestämde mig för att skriva om en annan sak jag mår dåligt över, kul va..? ;)

min vikt.
jag har alltid hatat min kropp. jag har alltid velat vara lite, lite tjockare. vägt lite mer.. jag har alltid haft som mål att komma över 50 kg. men det tycks inte gå. det är väl alltid så, att har man dåligt självförtroende så blir man aldrig nöjd. men jag kan inte dölja att jag hatar mina smala ben, pinn-armar och stora fötter. mina fötter är nog det fulaste världen sett, nästan.. 
 
det är orden, mina vänner, som sitter och gnar på en när man mår kasst.
 
jag minns lågstadiet, jag minns mellan- och högstadiet. jag minns gymnasiet och jag minns igår! alla negativa kommentarer samlas i mitt huvud och kommer fram när jag mår som sämst. jag skiter fullständigt i om personen i fråga vill vara elak eller snäll. men i min värld är inte "vad smal du är" en komplimang.
 
den här unge herren har blivit min virtuella vän de senaste dagarna. nu har jag kollat igenom alla videos, och han är.. ett geni, en underbar och klok människa! hade jag inte haft pojkvän hade jag nästan varit kär ;) haha skämt, men ni fattar. (nu vet jag inte hur man lägger in en video så jag länkar istället)
 
http://www.youtube.com/watch?v=QKghZ7PMoGI&feature=plcp
 
har säger precis nästan exakt hur jag känner för den här tjock/smal-världen. det är fult att säga till någon att den är tjock, då är det mobbing direkt! men säger man till någon som är smal, som har komplex för det, så sårar det PRECIS lika mycket! det tär på mig. jag vill bara skrika till alla, alla som säger nåt sånt till mig att jag VET att jag är smal och kunde jag skulle jag gå upp 5 kg så jag inte stack i ögonen på er! JAG VILL INTE SE UT SÅ HÄR KAN NI FATTA DET??? *andas*. nej, jag kan inte äta mer, det blir inte mer på vågen. nej, jag blir inte tjock av godis och chips. nej, det hjälper inte med träning heller.
 

han säger i videon att alla har drömmar, annars kan man inte leva. och det var precis det jag tänke på idag. jag har inga drömmar, jag har inga mål. jag tog studenten för ett år sen, men jag vet fortfarande inte vad jag vill jobba med, vad jag vill göra i livet. vad är meningen att leva om man inte har något att sträva efter? jag bara är. det är inget kul liv. jag bara är och är inte till nytta till något. varför ska jag leva? det enda som håller mig vid liv nu är J. min fina. jag tror inte han förstår hur illa jag mår, även fast jag försöker förklara. det är inte lätt..
 
jag hade ett jobb i 6 månader, men jag mådde så psykiskt dåligt av att gå dit så till slut sa jag upp mig. bra val tyckte jag. mindre bra tyckte mamma. HÅLL KÄFTEN säger jag bara, du vet ingenting! ingen fattar någonting om hur jag mådde av det. kundtjänst är inget för den med dåligt självförtroende, i alla fall inte för mig. och den som inte var där i mitt huvud och i min kropp kan inte säga vad som var rätt och vad som var fel. mitt liv, mina val.
 
tack för mig!

buckliga hår

jag har hittat ett nytt ställe att dra på, och det är inte bra! uppe på huvet och bakåt dit benan slutar. om jag fortsätter såhär kommer jag ha en kal fläck och se ut som en gammal man. haha. (men det bryr jag mig tydligen inte om, för jag fortsätter ju dra ändå?) där är stråna ojämna och "vågiga"/"buckliga", tjocka. det är dom jag vill åt. ta bort dom. jag lovar min pojkvän varje dag att inte dra, men det skiter sig ganska precis varje dag. 
 
 
förlåt

hej vänner

för det första vill jag understryka att jag är en helt normal person med till synes inga psykiska problem. jag är precis som alla andra! utåt sett i alla fall. jag visar inte gärna att jag mår dåligt inför mina vänner. stenansiktet. jag vill visa mina bra sidor när jag träffar folk, såklart. men nu är det så att jag har ett problem som jag kämpat med i flera år (jag tror det började så smått i högstadiet, men eskalerade i gymnasiet) — trichotillomani. en hemsk sjukdom för dom som har den. för min del skulle jag nog inte kalla det för sjukdom, jag vet inte varför. men jag skulle nog kalla det psykisk störning, nästan. impulskontrollstörning. något i mitt huvud är fel i alla fall!

 

jag drar hår. varför vet jag inte. det är skönt, rogivande.. knasigt. 

 

Vem vet om det?
ingen vet om det här, bara min pojkvän. efter att vi hade varit tillsammans i nästan ett år och jag låg i sängen och snyftade kväll efter kväll var jag smått tvungen att göra något jag aldrig tänkt göra — berätta. och det var så hemskt, men samtidigt så himla skönt att berätta för någon. någon som inte dömde, någon som tröstade och förstod. han är min bästa vän, utan honom skulle jag vara flintis, brukar jag tänka. nu är det några kala fläcker på vänster sida av mitt huvud, som jag döljer väl, och tydligen lyckas med, eftersom ingen någonsin har märkt något konstigt.

 

men nu var jag inte själv. jag hade min älskade vän som stöttade mig i allt. jag höll till och med upp med dragandet under någon period, för att jag ville att han skulle bli stolt och glad :) men hur länge jag än hållit upp så har det alltid skitit sig i slutet.

 

jag känner mig verkligen som ett freak. jag är så konstig som inte kan kontrollera mina egna händer. ibland vill jag bara kapa av mig vänsterhanden för att jag hatar den så. ibland får jag panik, tårarna rinner, jag hyperventilerar och bankar mig själv i huvudet. såna gånger vill jag nästan dö. om jag inte hade J hade jag velat dö. men han får mig att vilja kämpa. fast jag skulle aldrig ta mitt liv, nej nej. det är jag för feg för. och livet har faktiskt sina goda stunder. men vid dom här tillfällena som jag får sån ångest vet jag inte vart jag ska ta vägen. jag brukar låsa in mig på toaletten för att ingen ska komma in. aldrig att han skulle få se mig såhär. där sitter jag tills det lagt sig. sen går jag ut igen och låtsas som att allt är bra.

 

Finns det hjälp att få?
det återstår att se. för ungefär två månader sen när jag satt vid köksbordet och drog och drog, och upptäckte den lilla äckliga högen på golvet kände jag att det var nog. jag behöver hjälp. jag kommer aldrig någonsin bli kvitt det här. jag behöver hjälp. så jag skickade ett mail till ungdomsmottagningen och fick träffa deras "doktor". hon skickade vidare till psyk-avdelningen på sjukhuset för att fråga vad dom tyckte skulle göras. kortfattat alltså! vi pratade om massa saker. men i alla fall, jag fick förra veckan ett brev med tid till sjukhuset. nästa tisdag. 2 juli. jag är jättenervös. men jag ska försöka att fortsätta skriva om hur det går och så.

 

ta hand om er!

 

jag älskar dig, j. tack för att du finns.

 

stenansiktet.blogg.se

jag och trichotillomanin

RSS 2.0